En annorlunda dag!
Idag har det varit en sån dag man vet inte kommer så ofta. Nu kan jag äntligen avslöja att jag har skrivit på anställningsavtalet hos kommunen som resursare! För dom som jobbat för komunen i Alfta/edsbyn att man får gno på några år innan detta inträffar (om man går genom den vanliga vägen). Det blev en hel del påskrifter och information som gjorde hela huvvet till mos men i slutändan en intressant och produktiv dag! :D
Jag kom och tänka på en sak som en lärare sa till våran klass innan vi tog studenten.
-Några av er kommer att plugga vidare, någon kommer att flytta men dom flesta kommer att hamna på förskola eller äldreomsorgen eller till och med industri. Endast 1 eller 2 kommer att stanna inom travbranschen. Om sisådär 10 år kommer hälften av er att ha karl, barn, hus och jobb på komunen och när ni har allt detta kommer ni ändå inte att känna er fylld utan söka efter något mer, nöj er inte.
Han fick oss alla att lova att stanna inom travbranschen och vi var alla upprymd över att vi skulle bryta "profetian". På ett sätt kan jag inte förstå hur rätt han hade men samtidigt kan jag inte tänka mig hur jag ens kunde se en karriär där man lever på minimum lön, slavar för gamla travgubbar utan respekt för stallskötare.
Det är ingen skam i att jobba för komunen, jag må kanske redan förutspått vart jag kommer att vara om ca 20 år, men om jag nu kommer leta efter spänning inom 10 så måste jag väl ändå ha råd att göra det jag kommer vilja göra och med en stadig inkomst kan det bli av.
Drömmen om att läsa vidare finns än men lagts på is, en sak i taget!
I slutändan vill jag bara säga hur stolt jag är över mig själv, gudarna ska veta att jag har haft mycket emot mig under min uppväxt och många har påpeckat hur småa chanser jag har men varje gång har jag visat dom tillrätta.
Jag älskar mig och det gör mig bättre!
